Fler grattis!

Inte nog med att en kunglig prinsessa föddes förra veckan...även "släkten" utökades. En av barnens kusiner fick också en liten prinsessa dagen efter och min kära vän S blev mormor!

Grattis till er allihop! Hoppas vi snart kan få se det lilla underverket! Det kliar allt lite i fingrarna att få köpa nån liten flickpresent!

I söndags blev det kalas här hemma, för Max som fyllt 14. Det blev mina föräldrar och syskon, svåger och systerbarn, Henrik, jag och pojkarna såklart. Brunch serverades och efter det bjöd mormor på sin godaste tårta som Max beställt. Mums! Eftersom Felix inte gillar den så blev det även lite kladdkaka till honom (och oss...). Försökte äta klokt hela dagen, men när jag räknade samman mitt intag på kvällen så visade det sig ändå ha blivit en hel del...nästan hela veckobonusen gick åt, men det var det värt. Kladdkaka äter man ju inte varje dag precis :-)

Så igår var det dags för nästa grattis! Henrik fyllde 44 år men det fick vi fira via telefon bara....svårt att ses så mitt i veckan, så vi får fira till helgen, då hans föräldrar kommer på middag hos honom på lördag. "Generös" som han är överlåter han middagsplaneringen till mig, så nu har jag precis lämnat honom inköpslistan per telefon. Nästan komplett...förrättsidé saknas fortfarande...

Present till Henrik är införskaffad men den kan jag inte avslöja här...än...

Min kropp tog emot en förkylning med öppna armar verkar det som...förra veckan började jag få ont i halsen, bli snuvig, hängig osv...tyckte ändå att dagarna gick att genomföra som planerat, men igår när jag kom hem var jag helt slut. Kände mig febrig, trots att jag aldrig får feber i vanlig mening, och gick och la mig rekordtidigt. Upp efter 5 i morse och trodde bara jag behövde piggna till lite under dagen... Men efter tre timmar på jobb gav jag upp, då kände jag mig både matt och febrig och tung i huvudet. Gick hem och la mig i soffan och vaknade mer än 4 timmar senare... Tror det var bevis nog på att det finns nåt skit i kroppen.

Hade passande nog en tid hos Osteopaten senare på dagen och min onda rygg granskades. Det har känts lite mer nu i samband med förkylningen och behandlingen ger förhoppningsvis resultat. Än en gång fick jag uppleva det spännande kring hur olika delar av kroppen hänger samman. Han upptäckte när jag kom att mina ben var olika långa (så är det emellanåt, men det brukar han fixa). Kopplat till min onda ländrygg, började han jobba med mitt stora ärr på magen (ni vet det där som orsakats av ca 50 stygn...). Han masserade på djupet längs ärret och på vissa ställen ömmade det rejält. Efter behandlingen kollade han benen igen - dessa var nu nästan perfekta i längd!!! Är det inte intressant??? Han verkade själv ganska imponerad, så nu ska vi se hur det känns nästa gång.

Något mörbultad körde jag sen för en snabb vägning på Viktväktarna. Eftersom jag inte mådde så bra så stannade jag inte på lektionen efteråt, men gladdes åt att ha gått ner totalt 10,5 kg!!! På åtta veckor - det känner jag mig mycket nöjd med! Kanske lite glädjekalkyl idag eftersom jag ätit extremt lite då jag somnade i soffan, men i alla fall... Trots kladdkakan i söndags :-)

Nu kallar soffan igen! Kram på er!

GRATTIS!

Idag är det en historisk dag i Sverige!

Kronprinsessan Victorias och Prins Daniels lilla Prinsessa är född!

Ikväll har jag sett nyhetssändningarna och mina egna barn är lagom likgiltiga...men samtidigt var det ett bra tillfälle att tala om för dem om hur lyckliga jag och deras pappa var när de föddes.

Helt utan konkurrens så är det de två lyckligaste dagarna i mitt liv!

Jag är säker på att de nyblivna föräldrarna är lika lyckliga, samtidigt som den lilla nyfödda prinsessan är lyckligt omedveten om vilket ståhej hennes ankomst till världen, orsakat!

Grattis till mamman och pappan!

GRATTIS MAX

STOR GRATTISKRAM TILL MIN MAX SOM FYLLER 14 ÅR IDAG! Eller som Felix sa; han blir fjortis...det blev inte så uppskattat....

Födelsedagen har han tillbringat först hos sin pappa med uppvaktning och släktkalas, sen kom båda killarna hit och han blev firad av mig och Felix. Lyckosamt nog lyckades jag med presenterna, som mestadels var kläder. Han gillade allt och allt passade! Toppen!

Men ta foto och lägga ut på blogg eller facebook får jag absolut inte, så ni får nöja er såhär.

Natti natti!

Köp mjölk. Skriv bok.

Igår fick jag uppleva mer skratt på ett par timmar än jag gjort på mycket länge! Minns inte ens om jag någonsin skrattat så mycket så intensivt som jag gjorde i Lund igår kväll. Hade kramp i både mage och käkar när vi gick därifrån. Med andra ord; har ni inte sett föreställningen så kan jag verkligen rekommendera den! Liknar inte något annat jag sett dem göra innan, så förvänta er inte Hipp Hipp eller Starke man eller nåt sånt. Detta är mycket bättre! Älskar humor där man känner igen sig så väl som man gör i denna föreställningen.

Alltså var det bara att konstatera att Henrik lyckades än en gång med att köpa en julklapp som blev en fullträff! Det var jag, Henrik, hans föräldrar, syster och svåger som var där och innan föreställningen åt vi en god middag på Stadsparkscafét mittemot. Alltså en god och lyckad kväll!

Men det allra allra bästa med alltihop var såklart att Henrik kom hem igår!!! Vi hann va tillsammans drygt ett dygn innan han var tvungen att åka hem idag för att kunna jobba imorgon. Men så lycklig jag är!!!

En vårdande dag

När jag gick och la mig i onsdagskväll var jag helt säker på att huvudvärken skulle va borta på torsdagsmorgonen. Kändes hyfsat när jag gick upp men när jag kom till jobb, där det av förklarliga skäl inte är lika tyst som hemma, så kändes det att värken fanns kvar. Dock var det ett underbart vinterväder så vi var ute hela förmiddagen. Sen blev det lite stressigt med lunch och snabbt därefter iväg till Malmö Högskola. På vägen fanns rester efter en hel del trafikolyckor så det var tur vi var ute i god tid.

Upplägget på utbildningseftermiddagen var sådär...jag tycker fortfarande innehållet i kursen verkar intressant och lärorikt, men helt ärligt var föreläsningen igår ganska seg...det berodde kanske delvis på att vi satt i en sal där solen stod rakt på, vilket inte gjorde min huvudvärk bättre, men f.a. var det lite flummigt framställt...iaf till hälften... Hemfärden tog sen ganska lång tid då vi fick köra kustvägen hem, fortfarande pga olyckor på motorvägen. Rejält tung i huvudet när jag väl kom hem!

Fick dock en skön slappekväll i sällskap av vännen S. Åt värmande soppa och såg den efterlängtade filmen "En dag". Nästan lika bra som boken, vacker och sorglig på samma gång.

Somnade efter en stund på spikmattan och ispåse i nacken men vaknade med samma förbaskade huvudvärk som de senaste dagarna och insåg efter en stund uppe att det inte skulle gå att genomföra en arbetsdag i den ljudnivån som finns på vilken förskola som helst...

Besökte vårdcentralen för att utesluta migrän eller annat, men precis som jag trodde så handlar det om spänningshuvudvärk. Ringde direkt till min osteopat och hade turen att få en tid kort därpå. En rejäl behandling som både knakade och ömmade men förhoppningsvis gör nytta.

Många har frågat mig om vad en Osteopat gör, här kan ni som är intresserade läsa om Atlaskliniken som jag går till. http://atlaskliniken.com

Nu har klockan blivit mycket och Henrik är äntligen på väg hem, har redan flugit flera timmar. Beräknas landa på Kastrup om 12 timmar och sen är tanken att jag ska hämta honom i Malmö. Ska bli så skönt att få hem honom igen!!!

Belöning!

Mitt onsdagsbloggande är inte komplett om jag inte rapporterar om dagens vägning! Känslan i kroppen var ganska bra när jag tog mig till Viktväktarna på femte våningen. Trots huvudvärksrester så tog jag trapporna upp (fick ju kompensera att jag tog bilen dit och inte promenerade som jag lovat att göra). Visst är jag andfådd när jag kommer upp, men faktum är att det blir lättare för varje vecka som går.

Av med jacka, halsduk, kofta, skor (jisses så tokigt om man skulle ha för mycket på sig när man ställer sig på vågen) också det spännande klivet upp på den (av många) avskydda vågen.

SÅ GLAD MAN KAN BLI!!!

MINUS 1,2 kg!!!

Nu har jag totalt gått ner 7,8 kg på 6 veckor. Det är ett snitt långt över medel och det Viktväktarna nämner som "lagom", men ingen är gladare än jag! När jag gick hemifrån hade jag en bild av att jag skulle vara nöjd med ett halvt kilo. Hade jag gått ner mer skulle jag belöna mig med något efterlängtat. 1,2 kg var verkligen värt en belöning. På hörnan mittemot finns en spel- och tobaksbutik. Godis har de också. Såklart! En sorts choklad hade etsat sig fast i mitt minne, jag visste att det innehöll 6 propoints. Ett sånt köpte jag!

Och jäklar vad gott det var! Fösta tuggan tog jag när jag satt mig i bilen. Njöt av varenda sekund. Andra tuggan tog jag när jag parkerat för att gå av på nästa stopp. Minst lika god! Sen lät jag det ligga kvar i bilen för att njuta av det sista när jag kommit hem. Åt sista halvan andaktsfullt och njöt som om det var första (eller sista) gången jag smakade något liknande! Och tänkte på hur jag åt ett liknande choklad för, låt oss säga, 2 månader sen....jag hade väl knappt hunnit ut ur butiken innan det var öppnat och än mindre hunnit till bilen innan det var slut. Jag är ganska säker på att det kommer att hända igen. Men just nu var jag nöjd över att äta det långsamt!

Känslan av hur det smakade kommer att följa med mig i nattens drömmar =)

Sov sött!

Huvudbry

Tisdagsmorgonen började med huvudvärk i liten skala. Mitt mellan ögonbrynen tryckte det.
I mitt arbete funkar det inte riktigt att vara ljudkänslig... Förmiddagen med möte och lunchen och vilan med barnen gick utan större problem, men under eftermiddagen blev det bara värre och värre... Det är en hemsk känsla att märka att humöret och tålamodet påverkas och att det på nåt vis går ut över omgivningen....lättirriterad och störd av ljuden runt omkring mig...med ungefär en timme kvar av arbetsdagen kände jag att jag inte stod ut längre, tack vare hjälpsamma kollegor kunde jag gå hem och lägga mig.

Jag hann träffa mina pojkar en kort stund innan de gav sig av hem till deras pappa. Några goa kramar hann jag få, sen däckade jag i soffan. Tystnaden var välbehövlig och jag somnade. Såklart! Vaknade efter ett par timmar och konstaterade att jag kanske borde vakna ordentligt och äta något...hann knappt tänka tanken klart innan jag sov igen... ZZZzzzzz.......

Halvtio vaknade jag något förvirrad efter ca fem timmars sömn, men hade fortfarande huvudvärk. Trycket över ögonen gjorde att jag varken kunde läsa eller vara uppe, så en macka senare låg jag i sängen och efter lite vändande och vridande somnade jag. Igen!

Halvsex vaknade jag med ungefär samma känsla så det var bara att ringa och sjukanmäla mig. Rådgivningen jag ringde till antydde något om migrän och att jag borde gå till doktorn. Tydligen viktigt vad man tar för smärtlindring om det är migrän, panodil kunde t.ex. förvärra enligt henne. Migrän??? Var går gränsen för migrän eller vanligt huvudvärk egentligen? Jag brukar oftast ha spänningshuvudvärk, med sin kärna i nacken. Men detta va något annat.

Hur som helst. Jag löd inte. Jag ringde inte Vårdcentralen, jag somnade om! Ända till tio! Hur kan man sova så mycket??? Men nästa gång jag är i kontakt med min läkare där så ska jag ta upp detta också.

Minns inte när jag sov så mycket senast, men det behövdes visst! Jag har varit väldigt trött de senaste 1-2 veckorna och har trott att något stått i kroppen. Pojkarna har varit krassliga liksom många på jobb så det är inte oväntat...kanske var det huvudvärken som blev min "grej" denna gång?

Jag mår i alla fall lite bättre nu, känner lite rester av det, men mycket bättre! Imorgon blir det jobb igen på förmiddagen men eftermiddagen ska jag tillbringa på Malmö Högskola för uppstart av 7,5 poängs Handledarutbildning. Ska bli intressant och spännande, hoppas det blir genomförbart att jobba heltid samtidigt som jag ska plugga 25% på distans... Kanske har jag tagit mig vatten över huvudet, men jag vill att det ska gå. Min tanke är att jag kommer att lära mig en massa även om jag inte kan prestera alldeles alldeles på topp hela tiden. Jag minns mitt mantra:

GOOD ENOUGH!

Sov gott!

Det finns två sätt...

...att se på det mesta.... Typ är glaset halvtomt eller halvfullt...???

Det liv jag lever, det s.k. "varannanveckalivet" innehåller verkligen många kontraster...ibland blir de så tydliga....

Idag kom jag hem efter en arbetsdag, innanför dörren ligger/står skor lite huller om buller. Dagens post har barnen tagit ett kliv över och låtit ligga kvar på hallmattan... Inifrån vardagsrummet hörs ljud, ljud av två pojkar som spelar tv-spel, eller på sin iPod och iPhone, eller halvbråkar med varann.... Sällan kommer jag hem och ser dem sitta djupt försjunkna i sina läxor vid sina skrivbord.... ;-)

Men en ensam och trist vecka kommer jag hem och ser posten på hallmattan just för att INGEN är hemma och INGEN hörs... Jag vet precis vad jag föredrar!!!

Eller kontrasten mellan i måndags då Felix satt tätt tätt intill mig i soffan och mös, första kvällen på "mamma-veckan" och vi kan inte få nog av närhet och kärlek. Kontra idag när vi ätit och jag inte hade hunnit umgås så mycket med pojkarna. Lät disken stå och tänkte ta den senare för att kunna gå in och sätta mig i soffan och mysa med dem...:

Jag: Ska vi sätta oss och mysa lite så kan jag ta disken senare??!!
Pojkarna: (djupt försjunkna i vars en skärm...) Nä ta du disken.... (typ dissad...)

Ja sånt är livet...ibland är man allt för sina barn och ibland är man inte lika viktig ;-) även om man vet att man är det innerst inne!

Ett annat sätt att se på saker från två håll:
1: Henrik kommer inte hem förrän om 10 dagar (suck, pust)! :-(
2: Henrik har varit borta i två veckor och nu är det bara 10 dagar kvar (tjoho!) :-)

Också avslutas dagens filosofier med en god nyhet: En dumleklubba innehåller bara 1 propoints (som är det min värld kretsar kring nu!) och de varar ganska länge :-)
Idag hade jag gått ner ytterligare 0,8 kg trots att jag kände mig svullen och inte så hoppfull. Jag är nu jättestolt över mina två guldstjärnor (jättelöjligt, jag vet, men för varje 3 kg får man en guldstjärna i sin bok och den är MYCKET VIKTIG!) och totalt har jag gått ner 6,6 kg på 5 veckor!!! (Klappar mig själv på axeln!)

Natti natti!

Det bästa som finns!

Efter en vecka på egen hand var det äntligen dags för Felix att komma hem idag!

"Mamma du e bäst!"

"Älskade mamma"

"Jag har längtat efter dig!"

Detta är de vackraste ord jag kan höra! Det är dessa stunder man plockar fram ur sitt minne någon gång då det känns tungt... Åh vad mina barn gör mig lycklig!!!

Imorgon är det dags för Max att komma hem och då är det som det ska vara! Familjen är komplett! Ja vår lilla familj alltså! Henrik saknas såklart men han kommer ju "bara" och gästspelar ibland ändå... ;-)
Naturligtvis längtar jag jättemycket efter honom också, men han rapporterar dagligen via sms och mail. I fredags ringde han också, underbart att höra hans röst!

Tänk vilken tur jag har!!!

Vilken dag!!!

Kan inte vara annat än nöjd med den här onsdagen! Började dagen med att få sms från Henrik i Thailand, där han har det jättebra! Hade dessutom sovit gott och såg framemot en spännande dag!
Förmiddagen tillbringade jag på utbildning "Att må bra på jobbet". En otroligt inspirerande förmiddag, där jag fick bekräftat mycket jag redan visste, men fick också fräschat upp tankarna en del. Det hela gick ut på att stärka det friska, positiva och sluta gnälla, sucka och pusta...i stora drag :-) Omöjligt att sammanfatta såhär, men jag ser redan framemot nästa kursförmiddag, av totalt 4 gånger.

Efter en eftermiddag på jobb så var det sen dags för Viktväktarna, lika spännande som alltid! Jag hade, tvärtemot förra veckan, en riktigt bra känsla. Och mycket riktigt, jag hade gått ner 2 kg den senaste veckan!!! Jag jublade högt och kände mig så glad!!! Inte nog med de två kilona, jag nådde också första delmålet som är 5% av startvikten, samt målet på 5 kg som skulle firas med en belöning... Så nu har jag gått ner totalt 5,8 kg och har kunnat spänna in skärpet två hål, t.o.m. kunna använda bh som varit för små ett tag...Ja det försvinner verkligen överallt.

Det som känns så bra är att jag och bara jag, kan ta åt mig hela äran eftersom det helt och hållet är jag själv som genomfört detta. Och jag ska fortsätta. Min önskan är att kunna gå ner 15 kg, vilket jag just nu tror är möjligt! Jag har dessutom varit på Friskis både i söndags och igår, vilket jag känner ger resultat på energin jag har på kvällarna. Så nu gäller det bara att fortsätta i samma bana och kunna hålla motivationen uppe. Jag är i alla fall stolt över det jag har åstadkommit!!!

TACK alla som uppmuntrar, stöttar, berömmer och grattar!

Och efter en sån härlig dag, vad passade bättre än att avsluta med en stund hos mamma och pappa ikväll. Där bjöds jag på ångkokt torsk, potatis och fantastiskt god citrontorsk. Mums & tack!