Tillbaka

Nu har det verkligen gått alldeles för länge sedan jag skrev nåt på bloggen, frågan är om de gamla trogna läsarna har gett upp och slutat titta in....
När jag skrev senast var jag alldeles slut och sönderstressad av jobb och studier och det har tagit sin tid att varva ner. Men tack vare en fantastisk avslutning på vårterminen, med ett tvådagarsinternat på Margretetorps Gästgiveri, med superbra utbildning, fantastisk mat och trevlig sällskap, så gick jag på semester full av ny energi och faktiskt en längtan efter att ta mig an höstterminen så småningom.

Tiden går dock allt för fort och redan har mina två första semesterveckor gått. Men som jag skrev senast så undersökte jag möjligheterna att ta en extra veckas ledigt och det gick! Så trots två avverkade veckor så har jag ytterligare två kvar i denna omgång (en med barnen och en själv), sen jobbar jag två veckor innan jag har ytterligare en veckas ledigt med barnen. Känns mycket bra!

Felix har hunnit med fotbollscup i Bromölla vilket blev succe. Hans lag blev tvåa och dessutom fick han egen pokal för Wormos bästa spelare i finalen. Gissa om denna mamman var stolt och rörd???

Jag har hunnit bli ett år äldre, vilket jag tycker stör mig mer än tidigare år...funderar en del på varför...eller så är det bara att talet 41 låter så mycket "räligare" ;-)

Jag har haft härliga lediga dagar med barnen, med mina föräldrar, med Henrik och träffat goda vänner. Inga större måsten och inget stress. Bara ledigt och gott! Finns egentligen bara en sak att önska och det var att semesterkassan skulle varit större....eller rättare sagt existerat... Våren innehöll alltför mycket sjukdagar för att min semesterkassa skulle hinna fyllas på. Och det lilla jag hade hunnit spara gick åt till räkningarna när jag (som vanligt) glömt att bilskatten kommer samtidigt som semestern...suck! När ska jag lära mig detta??? Jag har betalt den i sex år!!!

Men vi är ganska bra på att hitta på gratisaktiviteter också. I veckan som gick hann vi faktiskt med en hel stranddag. Vädret har ju inte varit så som vi hoppats, men jag tänker inte nämna mer om det, det finns det tillräckligt med folk som gnäller över redan... I veckan som kommer tänkte jag ta med Felix ner till Malmö någon morgon för att va med på Sommarlov som spelas in för Svt. En dag har vi också tänkt åka upp till Kullen och besöka Nimis och Arks. Sen börjar Karnevalen på torsdag och vi har redan sett ut lite konserter som vi vill gå på den kvällen. Mer karneval blir det inte för mig och Henrik, eftersom vi åker till Halmstad fredag-söndag, då barnen är hos sin pappa. Vi ska bl.a. på konsert med Lars Winnerbäck, vilket Henrik fick biljett till av mig när han fyllde år. Och av honom fick jag nu hotellövernattning, så det blir en helhelg för oss på tu man hand. Ska bli mysigt. Jag gillar Halmstad!

Idag har jag blivit förälskad! Igen???tänker ni väl??? Ja i Rocky, som är en 9 veckors hundvalp som min gode vän Pia har skaffat till sig och dottern Hanna. Världens sötaste, goaste valp. Vill ha!!!!

Nu kallar sängen och jag ska drömma om att morgondagen går att tillbringa på stranden! Natti natti!

Stress

Hinner inte blogga...ville bara säga hej! =)
Längtar så efter sommarlov och semester, men det får inte gå för fort dit, då hinns inte allt med som måste hinnas med innan...Önskar att jag hade bokat en semestervecka mer än vad jag gjort...skulle nog behövt en "egen" vecka för återhämtning och rekreation på Österlen...frågan är om det är möjligt??? Får väl undersöka...

Kram på er!

Österlen i mitt hjärta

Henrik tog mig med på en härlig vandring längs kusten, med start vid denna underbara utsikt!

Att mitt hjärta klappar lite extra för Österlen i allmänhet, Simrishamn i synnerhet och där speciellt Henrik, är det väl ingen av mina blogg-läsare som tagit miste på??? I helgen har jag haft ännu en underbar vistelse där, som jag lägger till samlingen som en av de bästa!

Länge säger Henrik sig ha drömt om att vandra en bit längs kusten och då inte bara en bit och sen vända om igen, utan igår tog vi bussen från Simrishamn till Vik. Precis vid den södra kanten av hans hemmagolfbana "Lilla Vik", finns denna magnifika utsikt över Östersjön. Skånes vindar var som bekant friska igår och längs denna kust var det kraftig nordvästvind, vilket passade oss utmärkt eftersom vi vandrade söderut längs ostkosten. Kullar och bebyggelse läade till viss del, men visst gällde det att hålla i kepsen emellanåt. Några enstaka regnstänk råkade vi ut för, men inget som störde. Naturligtvis var ryggsäcken packad med kaffe och mackor, för det finns väl ingenstans som det smakar så gott som ute i naturen?!

 Glada och hurtiga vandrade vi på i lagom tempo och från vi klev av bussen i Vik, tills vi stegade in genom dörren igen hemma i värmen, hade det gått precis 4 timmar. Nöjda att vi trotsade vädret och att vi höll fast vid våra planer. Visste ser vi ganska glada ut? =)

 Terrängen var väldigt skiftande, vi vandrade i sten, sand, klippor, växtlighet och öppna fält. Strax nedanför Baskemölla, tror jag det var, fanns denna märkliga stenformation. Tydligen har det alltid funnits en massa småsten på denna plats, men plötsligt har någon, för allmänheten okänd person, byggt upp murar, vallar, torn etc. på platsen och tydligen har detta uppmärksammats en del i media, men ingen har avslöjat dess upphovsmän. Lite fräckt faktiskt! En bit ifrån fanns också lite träskulpturer som påminde om Vilks konstverk på Kullaberg.

Inte helt oväntat var vi ganska sega i benen resten av eftermiddagen och kvällen, så vi unnade oss soffhäng och hämtmat på kvällen. Men i morse vaknade vi till solsken och nya äventyr lockade. Efter en rejäl sovmorgon blev det lite söndagskörning med bilen. Jag blir som ett barn i en leksaksaffär...men det är naturen som fascinerar mig. Jag ser allt som om det vore första gången och som jag jag njuter!!! Från bilfönstret fångade jag denna bild, prata om att vara Skåne i ett nötskal - rapsfält, sol, himmel och moln, och jag blir alldeles hänförd av dess skönhet.

Österlen har inte bara sin Konstrunda under Påsken, utan även sin Matrunda nu i maj. Den började igår och sträcker sig över hela nästa helg, och innebär att ett 30-tal lokala matleverantörer/producenter, restauranger/caféer m.m. har ett gemensamt tema, som i år är SMÖRGÅSEN!
Varje medlem har sin egen Matrundesmörgås och idag skulle vi hitta en sådan. På måfå valde vi ut Sköllens Gårdshotell http://www.skollengardshotell.se/ vilket visade sig vara en fantastisk fullträff.

"Naturligtvis" kände Henrik värdparet lite, eftersom de handlat en massa handdukar bl.a. av honom, så precis som så ofta annars möttes han av "Nä men det är väl Jysk?"... Vi fick ett fantastiskt mottagande av Ingrid och Svante som äger och driver Sköllen. Kolla hemsidan så förstår ni varför vi blev så förtjusta.
Deras Matrundemacka, visade sig vara ett "Fyllesvin", vilket Svante glatt berättade historien bakom. Tydligen är det en klassisk toscansk fattigmansrätt, vilket innebär att man utnyttjar de billiga råvarorna. Alltså la man findelad grishals i en mycket het gruta, och lät köttet ge ifrån sig fettet (inget fett i grytan alltså), däri bryner man sen vitlök och fänkål och dränker in det hela i rödvin. "Fett är dyrt, vin är billigt" (I alla fall i Toscana...)
Detta serverades på en bit vitt bröd, med rosmarin, salladsblad och en halv croissant. Som dessert ett snapsglas med hallonsmoothie och en blinie.

Smakade utsökt på deras uteplats med denna vidunderliga utsikt... Som sagt, behöver jag förklara varför vi trivdes???

Summerar nu ännu en underbar helg hos mannen i mitt hjärta, varje gång känns som en minisemester där jag hämtar kraft och energi från både natur och kärlek! Behöver jag säga att jag är lycklig???

Att gripa efter halmstrån

Ni som känner mig känner också till alla turer kring min mage...om inte kan ni läsa något av de första inläggen på bloggen....
Efter så många år som jag haft problem så är jag för tillfället beredd att göra vad som helst för att det ska bli, om inte helt bra, så iaf bättre!
I flera år har jag fått rekommendationer från olika håll att testa Zonterapeut Jan Rosenkvist här i Landskrona. Jag har inte kommit till skott, och inte velat blanda det med andra behandlingar men nu så... Min brorson Oliver var där och fick hjälp, och då tänkte jag att NU får det hända lite.

Jag var där på mitt första besök i fredags och det var verkligen intressant. Jag berättade lite kort min historia och direkt visste han var under mina fötter som han skulle trycka. Mycket riktigt, det gjorde förbaskat ont när han tryckte på punkterna för lever, galla, tjocktarm, övre magsäcken och bisköldkörtlarna. De sistnämnda minns jag dock inte varför...

Han tror att han ska kunna "fixa till mig" ganska hyfsat. Ska dit igen på fredag och ev. på måndag. Ska verkligen bli spännande att se om det blir någon skillnad. Jag lär rapportera vidare...

Det finns alltid någon som är skeptisk till alternativa behandlingsformer, men jag ser ingen anledning till att det skulle vara någon nackdel med zonterapi i alla fall. Om det så är att bara gripa efter halmstrån...

Kvällen avslutades i alla fall på bästa möjliga vis i fredags. Det blev ett underbart restaurangbesök i Helsingborg med mamma, pappa, storebror Richard och lillasyster Tina. Alldeles fantastiskt god mat och såå mysigt att träffas bara vi själva. Jag kan verkligen rekommendera restaurangen som ligger i Norra Hamnen, strax bakom Konserthuset. http://www.restaurangperssons.com/

Sen blev det en tidig ankomst av barnen redan i lördags eftersom deras pappa är bortrest. En mysig lördag och på söndagen anslöt Henrik. Alla fyra packade vi in oss i bilen och for österut och firade Valborg, tillika vår 1-åriga förlovningsdag, hos Henrik. Tyvärr blev Max lite magsjuk och det har fortfarande inte gett med sig riktigt. Men i det stora hela hade vi en jättehärlig helg! En välkommen långhelg tillsammans med pojkarna var inte fel, för nu är det mycket som händer till helgen. Men bara roliga saker! Fotboll för Felix på lördag. Besök av bästa vännerna med deras familjer på lördag, för att fira våra tre vårbarn. Sen på söndag blir det fotboll i Billeberga och då passar vi på att passa systersönerna Melker och Sixten. Mys!

Men efter en solig, rolig och härlig onsdag, väntar nu sängen otåligt på mig. Natti Natti!

Underbara pojkar!

I takt med att alla svenskar börjar planera sin sommarsemester, stiger varje år min frustration över att inte ha råd att göra några ordentliga semesterplaner med barnen. När räkningarna betalas, maten inhandlas och andra nödvändiga utgifter är klara, så finns inte mycket över att spara till semestern. Däremot prioriterar jag att kunna följa med på fotbollscuper o liknande och det går ju också lite pengar då.

Men idag vid middagen kände jag att jag inte längre behöver oroa mig... Jag började förklara lite hur jag tänkte, för pojkarna, att vi inte kan planera så mycket pga av ekonomin och att jag tycker det känns trist. Då säger Max, direkt från hjärtat:
-Men mamma, jag tycker våra somrar är jättebra ändå!

Gissa om det värmde mitt hjärta? Gissa om jag blev rörd och fick en tår i ögat? Gissa om jag var tvungen att resa mig och krama om honom och Felix och tala om för dem hur mycket jag älskar dem och hur glad jag blev över det han sa?

Tack o lov nappade de också direkt på att avstå BBK:s "Sommarbollen" under min sista semestervecka i augusti, och istället vara beredda på att ta lite kortare turer längs västkusten då. Och som Max sa "Jag bara hoppas att vi kan va på stranden så mycket som möjligt".

Jag tänker än en gång på vilka underbara pojkar jag har och vad glad jag är över att de är så tacksamma för det de har och får. Jag ser ändå att det finns en fördel med att de inte kunnat få allt de önskat, eftersom de istället blir desto gladare för det de får!

Och det viktigaste av allt är det som man ändå inte kan köpa för pengar; KÄRLEK, KRAMAR, OMTANKE, STOLTHET OCH DE VACKRA ORDEN!!!

Nöjd och glad!

Fick idag respons på min andra uppgift på min utbildning på Malmö Högskola! Godkänt och beröm! Glad och stolt! Arbetet jag la ner gav resultat! Tjoho!

På torsdag åker vi till skolan igen och ska sen ge oss i kast med den sista uppgiften. Går säkert bra det också!

Nu kallar sängen!

Konsten att kurera en förkylning

För endast sju veckor sen var jag hemma från jobb några dagar då jag drogs med en envis förkylning. Lagom till jag var tillbaka på jobb visade det sig att jag fått bihålsinflammation, men fördelen då var ju att jag fick medicin som botade och jag kunde ändå jobba.

Ganska typiskt i samband med något virus i min kropp, så får jag också problem med magen, så någon vecka efter bihålsinflammationen fick jag gallkramper och fick efter några dagars smärtstillningsförsök, stanna hemma igen för att komma i form.

Sen hann det gå tre veckor innan jag i slutet på förra veckan kände en förkylning komma smygande igen. Gissa om jag blev sur??? Direkt till medicinskåpet och hittade en påbörjad ask med naturläkemedlet Esberitox. Detta ska man ta direkt vid första symptom och kanske då kunna hejda förkylningen... Jag tog tabletterna i helgen sen var de slut...men inte hjälpte det...det känns mest som att de fördröjde utbrottet...så nu har jag fått vara hemma hela veckan igen. Näsan och ögonen har runnit i kapp, kroppen trött och matt, huvudet tungt och idag kände jag igen känslan i bihålorna...som tur var hade jag medicin kvar sen förra gången så nu hoppas jag att det bara ska vända och bli bättre.

Jag är så jäkla trött på sjukdomar nu!!! Jag hinner knappt hämta mig från det ena innan det är dags för nästa. Hinner inte bygga upp ork, kondition och kraft innan något annat fäller mig. Förra gången med både magen och förkylningen försökte jag klara av att jobba, men det fick till resultat att allt bara drog ut ännu längre så nu tänker jag va försiktig. Möts ibland av kommentarer som "jaja men en förkylning behöver man ju inte va hemma för"...så är det kanske för en del, och det är bara att gratulera...men för min del ser jag ingen prestige i att gå och jobba trots att jag är sjuk. När mina ögon blir drabbade så kan jag knappt ha en lampa tänd, knappt ha glasögonen på och inte läsa eller anstränga ögonen. Att va genomsnorig på mitt jobb känns inte heller så bra, eftersom vi inte vill att barnen ska va där när de är sjuka.

Bara att konstatera att vi är olika känsliga för infektioner och att man får ta hand om sig på bästa sätt. Jag gav mig ut en kort sväng idag för att få lite frisk luft, köpa lite mat och dessutom väga mig på Viktväktarna. Trots att jag känner mig eländig och hängig så fick jag i alla fall positiva besked på vågen idag, hade gått ner 1,2 kg och nu är det totalt 12,7 kg som rasat. Är såklart jättenöjd och glad för detta och ser såklart detta också som ett sätt att på sikt bli friskare och må bättre.

Nu väntar kvällsdosen av mediciner innan jag förmodligen stupar i säng trots en massa vila under dagen. Att man kan sova såhär mycket trots att jag inte anstränger mig det minsta, är väl ett tydligt tecken på att kroppen är ur form...men hoppas innerligt att morgondagen räcker, för jag längtar sååå till mitt jobb, barnen och kollegorna och allt som händer!!! Håll tummarna!