torsdag 22 mars 2012

Hoppfull dag!

Idag känns det faktiskt riktigt hoppfullt med min mage. När jag ätit frukost i morse kändes magen svullen och jag mådde lite illa. Konstigt nog kändes det positivt, eftersom det brukar bli så efter anfallen och därför såg jag litegrann av ljuset i tunneln. Jag verkar ha rätt för under dagen försvann det illamående som börjat och svullnaden har lagt sig lite. Har ingen smärta alls idag och har alltså inte behövt ta någon smärtlindring. Det fick jag göra igår och sen däckade jag - som vanligt! Jag fick också besked att mina blodprov jag tog i tisdags var helt normala och alltså inget som visade någon infektion eller annat i kroppen. Gissar att det varit något "skit" som stoppat till det i gallvägarna men att det sen passerat innan det hunnit bli någon inflamation eller liknande.


Idag har jag bara slumrat en liten stund på förmiddagen, men inte av medicin och smärta utan för att jag försökte plugga lite...klassiskt sömnmedel. Men efter ett par koppar kaffe lyckades jag i alla fall läsa ett kapitel i en lite halvseg bok. Trots att jag läser sakta och har svårt att hålla mig vaken och tycker det är lite segt med kurslitteratur, så tycker jag ändå det känns så kul! Känslan av att hela tiden lära mig nya saker, ger mig verkligen en kick. Dessutom läser jag lite annorlunda nu än i 20-årsåldern. Nu är jag trygg i min yrkesroll och kan lättare sålla bort sånt som känns ointressant eller mindre viktigt, medan jag samtidigt direkt kan avgöra om det är ny kunskap som jag kan ha glädje av. Har även aviserat lite intresse för andra utbildningar till hösten. Vi får se vad som händer!

Alla pratar om våren, men jag som varit hemma sjuk några dagar har inte riktigt samma känsla, mer än att solen skiner ute och att vi kan öppna fönster och balkongdörr utan att frysa, det gillar jag! Så fort jag är full av energi igen ska balkongen få sig en vårstädning och i år ska jag minsann sätta ut lite vårblommor där. I fjol blev det minsann inga på hela våren/sommaren, men det får jag fixa i år. Om jag dessutom vårdar dem fint så kanske de överlever också =) Inte min starkaste sida... Ska nog skaffa lite nya krukväxter till köksfönstret också, där är det ganska visset för tillfället. Ja förutom min orkidé som jag förvånande nog lyckats få till att blomma för andra gången trots att den varit nerklippt och sett ganska risig ut. Kul! Jag brukar inte direkt kunna skryta med några gröna fingrar, inte som mina föräldrar precis, men så har jag inte heller så stort intresse av det. Hade vi däremot bott på bottenvåningen tror jag det varit roligare, men här får jag inte ens ha någon kruka utanför ytterdörren, pga brandrisk.



Ska jag summera dagen så känns det hoppfullt; Har tillbringat förmiddagen med att plugga och vila, eftermiddagen med att umgås med barnen och mina föräldrar som kom och hälsade på, och det bästa är att jag kunnat lämna besked att jag kommer till jobb imorgon. Jag längtar!!!

söndag 18 mars 2012

Följetongen om min mage....

I söndagskväll sa jag till mamma att det kändes som om något var på gång med min mage...i måndags fortsatte aningarna, i tisdags vaknade jag och hade ONT! Höger sida under revbenen var svullen, öm och jag kände mycket väl igen det. Bestämde mig för att köra struts-varianten och försöka stoppa huvudet i sanden och glömma det...

Efter halva arbetsdagen var jag tvungen att se mig besegrad. Kom på att jag hade Tramadol i väskan. Det är den smärtlindring som brukar hjälpa men som samtidigt brukar göra mig trött och groggy. Jag valde att chansa eftersom panodil inte hjälpte och jag behövde verkligen klara mig igenom dagen. Jag varnade mina kollegor så de skulle veta varför jag kanske blev lite konstig... Smärtan dämpades och jag blev lite trött men klarade iaf av en lång dag med totalt 11 timmars jobb.

På onsdagen var jag mest trött eftersom det känns som jag blir lite "bakis" av tabletterna. Men magen mådde iaf bättre. Nöjd och lättad trodde jag det var över för denna gång.

I går var jag och Henrik hembjudna till en gammal kompis till honom i Helsingborg. Jag hade aldrig träffat honom och hans sambo och dessutom var det ett par till som var där. Såg framemot en trevlig kväll, men redan efter ett par tuggor av maten så fick jag kramp i magen igen. Värre än i tisdags, så det sökte mig riktigt. Inte helt bekvämt att sitta bland okända människor och känna sig kallsvettig och ha ont... Smög iväg och tog panodil och försökte hålla god min, men efter halva middagen var jag tvungen att förklara varför jag såg lite konstig ut...hade fruktansvärt ont i vågor. Inga tramadol med mig och dessutom skulle jag köra bil så hade inte kunnat kombinera det ändå. Efterhand kändes det lite bättre men väl hemma var jag helt slut. Tramadol och sängen direkt!

Det konstiga med dessa tabletter är att kroppen och ögonen blir trötta och sömniga, men det känns som om hjärnan blir speedad. Jag sover jättedåligt när jag tagit sån tablett, trots att jag är trött. Men det hjälper iaf mot smärtan. Dock blev det en söndag som kändes bakis igen, trots endast Ramlösa igår...

Hade lovat Felix att komma och kolla hans sista innebandymatcher för säsongen och det klarade jag, men sen fick Henrik köra ensam på kalas i Lerberget, där hans systerson firades. Jag låg i soffan hela eftermiddagen, sov och läste lite och är allmänt mör och matt. Hoppas verkligen att detta är över imorgon så jag kan jobba. Det är utbildning "Att må bra på jobbet" på förmiddagen men vanligt jobb på eftermiddagen. Håll tummarna att kroppen repar sig i natt!

Men det som är allra bäst med morgondagen är att det är en ny jämn vecka vilket innebär pojkar i huset =) Felix kommer imorgon och Max på tisdag, precis som vanligt. Åh vad gott det ska bli!
Nu ska jag stupa i säng! Natti Natti!

fredag 16 mars 2012

Fredagstankar för mig själv...

Idag har varit en riktigt bra dag tycker jag. Fint väder, mått bra, bra jobbdag, snabbvisit av Felix med en massa kramar och sen en alldeles tyst fredagkväll. Har inte satt på varken tv eller musik, det enda som hörts här hemma är när jag pratade med Henrik i telefon en stund. Jag njuter av tystnaden efter en fullrullevecka, men ännu hellre hade jag såklart haft sällskap av barnen här hemma. Men i brist på det får man se det positivt och göra det bästa av situationen...och det där med att känna sig ensam fick jag lite perspektiv till idag...

När jag parkerade cykeln utanför huset mötte jag en gammal farbror som bor på bottenvåningen. Han stod ute och krattade i rabatten, trots att det egentligen inte är hans jobb..."Jag måste ju ha fint för prästen kommer på söndag" sa han och jag förstod att det var något han ville säga...jag dröjde kvar och pratade lite och han berättade då att hans fru hade gått bort förra fredagen och att han nu var ensam efter 67 år tillsammans med henne. Usch, det kändes så sorgligt. Där stod han och rensade ogräs trots att han egentligen inte behövde eller orkade, men för att det skulle va fint när prästen kommer...och han berättade att det var tomt. Trots fyra söner och tolv barnbarn, så gick det inte att jämföra. Jag svarade med att jag kan tänka mig att det är tomt och jobbigt men att jag naturligtvis inte kan förstå honom fullt ut...
Åh jag tyckte så synd om den gamla mannen. Jag erbjöd mig t.o.m. att hjälpa honom att sopa ihop och plocka upp ogräset men han sa att han klarade sig, "men tack ändå"... Tänk vilket långt liv han levt tillsammans med sin fru och så plötsligt är han ensam...nu funderade han på att flytta närmre sina barn och barnbarn för att lägenheten är för stor för bara honom...

När jag gick upp för trappan upp till min tomma lägenhet, så var jag så glad att jag stannat och pratat lite med honom, jag hoppas det gladde honom också. Jag insåg också, än en gång, att livet är så mycket mer än det man klagar, gnäller och ojar sig över i vardagen. 67 år tillsammans och plötsligt är han ensam. Fy fan!

Så jag har istället för att tycka synd om mig, njutit av ensamheten här ikväll. Jag lagade god middag trots att jag var själv, jag satt länge vid bordet och åt, läste en tidning och bara var. Har jobbat vid datorn lite och pratat med Henrik som kommer imorgon. Det blir fullt upp med roliga saker i helgen, imorgon blir det både nytta och nöje. Och jag mår bra! Och jag är lycklig! Och jag är INTE ensam, jag är bara själv hemma!


"Den är aldrig ensam som är i goda tankars sällskap" (Sir Philip Sidney 1554-1586)

torsdag 15 mars 2012

I´m back!

Att jag inte skrivit på länge visar ganska tydligt hur livet ter sig för tillfället! De senaste veckorna har varit lite krassliga men också ganska fullspäckade. Huvudvärk och förkylning som visade sig bli Bihålsinflammation. Mycket tider att passa på dagar och kvällar, alltifrån utvecklingssamtal, osteopatbehandling, viktväktarna, möte på jobb, en helg hos Henrik, barnens aktiviteter, skoluppgifter att klara av m.m.

I och med förkylning, bihålsinflammation och antibiotika på det, så har det inte blivit någon träning. Och denna veckan har kvällarna helt enkelt inte räckt till. Idag var det dags att åka till Malmö Högskola för handledarutbildning och bedömning av första uppgiften. Godkänd och bra feedback, så nu är det dags för andra uppgiften...mer böcker att läsa men det känns jättespännande =)

Så nu; näsan i böckerna!

onsdag 29 februari 2012

Fler grattis!

Inte nog med att en kunglig prinsessa föddes förra veckan...även "släkten" utökades. En av barnens kusiner fick också en liten prinsessa dagen efter och min kära vän S blev mormor!
Grattis till er allihop! Hoppas vi snart kan få se det lilla underverket! Det kliar allt lite i fingrarna att få köpa nån liten flickpresent!




I söndags blev det kalas här hemma, för Max som fyllt 14. Det blev mina föräldrar och syskon, svåger och systerbarn, Henrik, jag och pojkarna såklart. Brunch serverades och efter det bjöd mormor på sin godaste tårta som Max beställt. Mums! Eftersom Felix inte gillar den så blev det även lite kladdkaka till honom (och oss...). Försökte äta klokt hela dagen, men när jag räknade samman mitt intag på kvällen så visade det sig ändå ha blivit en hel del...nästan hela veckobonusen gick åt, men det var det värt. Kladdkaka äter man ju inte varje dag precis :-)




Så igår var det dags för nästa grattis! Henrik fyllde 44 år men det fick vi fira via telefon bara....svårt att ses så mitt i veckan, så vi får fira till helgen, då hans föräldrar kommer på middag hos honom på lördag. "Generös" som han är överlåter han middagsplaneringen till mig, så nu har jag precis lämnat honom inköpslistan per telefon. Nästan komplett...förrättsidé saknas fortfarande...




Present till Henrik är införskaffad men den kan jag inte avslöja här...än...



Min kropp tog emot en förkylning med öppna armar verkar det som...förra veckan började jag få ont i halsen, bli snuvig, hängig osv...tyckte ändå att dagarna gick att genomföra som planerat, men igår när jag kom hem var jag helt slut. Kände mig febrig, trots att jag aldrig får feber i vanlig mening, och gick och la mig rekordtidigt. Upp efter 5 i morse och trodde bara jag behövde piggna till lite under dagen... Men efter tre timmar på jobb gav jag upp, då kände jag mig både matt och febrig och tung i huvudet. Gick hem och la mig i soffan och vaknade mer än 4 timmar senare... Tror det var bevis nog på att det finns nåt skit i kroppen.




Hade passande nog en tid hos Osteopaten senare på dagen och min onda rygg granskades. Det har känts lite mer nu i samband med förkylningen och behandlingen ger förhoppningsvis resultat. Än en gång fick jag uppleva det spännande kring hur olika delar av kroppen hänger samman. Han upptäckte när jag kom att mina ben var olika långa (så är det emellanåt, men det brukar han fixa). Kopplat till min onda ländrygg, började han jobba med mitt stora ärr på magen (ni vet det där som orsakats av ca 50 stygn...). Han masserade på djupet längs ärret och på vissa ställen ömmade det rejält. Efter behandlingen kollade han benen igen - dessa var nu nästan perfekta i längd!!! Är det inte intressant??? Han verkade själv ganska imponerad, så nu ska vi se hur det känns nästa gång.




Något mörbultad körde jag sen för en snabb vägning på Viktväktarna. Eftersom jag inte mådde så bra så stannade jag inte på lektionen efteråt, men gladdes åt att ha gått ner totalt 10,5 kg!!! På åtta veckor - det känner jag mig mycket nöjd med! Kanske lite glädjekalkyl idag eftersom jag ätit extremt lite då jag somnade i soffan, men i alla fall... Trots kladdkakan i söndags :-)



Nu kallar soffan igen! Kram på er!

torsdag 23 februari 2012

GRATTIS!

Idag är det en historisk dag i Sverige!

Kronprinsessan Victorias och Prins Daniels lilla Prinsessa är född!


Ikväll har jag sett nyhetssändningarna och mina egna barn är lagom likgiltiga...men samtidigt var det ett bra tillfälle att tala om för dem om hur lyckliga jag och deras pappa var när de föddes.

Helt utan konkurrens så är det de två lyckligaste dagarna i mitt liv!


Jag är säker på att de nyblivna föräldrarna är lika lyckliga, samtidigt som den lilla nyfödda prinsessan är lyckligt omedveten om vilket ståhej hennes ankomst till världen, orsakat!


Grattis till mamman och pappan!





söndag 19 februari 2012

GRATTIS MAX

STOR GRATTISKRAM TILL MIN MAX SOM FYLLER 14 ÅR IDAG! Eller som Felix sa; han blir fjortis...det blev inte så uppskattat....

Födelsedagen har han tillbringat först hos sin pappa med uppvaktning och släktkalas, sen kom båda killarna hit och han blev firad av mig och Felix. Lyckosamt nog lyckades jag med presenterna, som mestadels var kläder. Han gillade allt och allt passade! Toppen!

Men ta foto och lägga ut på blogg eller facebook får jag absolut inte, så ni får nöja er såhär.

Natti natti!