Granen kom på plats, kläddes och klapparna lades under...julskinkan griljerades (två gånger...hmm...glömde skära bort svålen första gången, haha...) potatismosen kokades, glöggen värmdes och vännerna kom!
Mina allra bästa och äldsta vänner som jag bodde granne med i Svalöv under hela min uppväxt, bästa vänner sedan 36 år!!! Som systrar nästan!
Varje år träffas vi kring jul och firar med alla barn och respektive. Tyvärr kunde inte Henrik komma pga jobb men vi andra hade hur mysigt som helst. Det låter mycket och det leks, pladdras, skrattas och tjoas bland både barn och vuxna. Plötsligt känns min annars okej lägenhet väldigt liten, med 6 barn och 5 vuxna som alla vill säga sitt. Men gud som jag älskar dessa vänner och så mycket de betyder för mig!
Skulle inte kunna tänka mig ett liv utan er!
Vänner som man vet finns där i vått och torrt men som man kanske inte träffar så ofta. Alldeles för sällan om jag får säga vad jag tycker. Men när vi ses fortsätter vi där vi slutade senast och allt är som vanligt. Ser framemot en lördag i februari då vi tre tjejer ska till Malmö och lyssna på Mia Skäringer och he en mysig tjejlördag!
Men jag saknar vardagsmötet. Tänk om vi bott närmre varann och bara kunnat slinka inom på en kopp te och en pratstund. Eller tagit en promenad tillsammans. Eller en lördagsfika på stan. Istället är vi utspridda i Ängelholm, Landskrona och Trelleborg...
Alldelesför långt ifrån varandra!
Saknar er redan tjejer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar