Tacksam!!!

Emellanåt behöver man påminna sig själv över allt det finns som man bör vara TACKSAM för!!!

Först och främst är jag TACKSAM för all positiv respons jag fått för mitt förra inlägg. Både via kommentarer här och på Facebook, i verkliga livet och via hälsningar, t.o.m. från människor jag inte känner... Då är det ännu roligare att fortsätta skriva!!! Jag har i alla fall inga planer på att sluta!

Allramest just nu är jag TACKSAM för att jag haft några riktigt bra dagar då jag mått riktigt BRA! Har inte haft någon känning i magen sedan förra veckan. Har orkat mycket mer denna vecka och varit både på stavgångsrunda med mamma och ett pass på gymet. Skönt att passa på när jag mår bra!

TACKSAM så in i bomben är jag också över att ha ett arbete som jag älskar! Nu i inskolningstider blir det så påtagligt! Jag jobbar som ni kanske vet på en småbarnsavdelning och under augusti och september ska vi inskola NIO nya småttingar som är 1-1½ år gamla. Snacka om att det är en viktig uppgift! Föräldrarna är med flera timmar de första tre dagarna men fjärde dagen är det dags för dem att gå ifrån sin allra dyrbaraste lilla skatt och lämna dem till OSS! Tänk att ha ett arbete där man får ett sådant förtroende! Det är jag så TACKSAM för!
När den lilla 1-åringen står vid ytterdörren där mamma eller pappa precis gått ut, undrar vad som hände och kanske (eller ganska ofta) är alldeles förtvivlat ledsen, då skär det i mitt hjärta. Då gäller det att koppla in all charm och proffsighet som går för att göra detta lilla liv så trygg det bara går. Ibland går det fort, ibland tar det lång tid. Men betalningen kommer. När det lilla barnet lägger huvudet mot min axel när jag lyfter upp det, när jag får ett leende första gången, när de somnar tryggt på den lilla madrassen tillsammans med alla sina nya, men främmande, kompisar....DÅ är jag TACKSAM att få vara en del av detta!

TACKSAM är jag såklart över att ha fått vara en del av detta tillsammans med mina EGNA BARN! Jag har själv varit den där föräldern som lämnat det dyrbaraste jag har till andra, främmande människor. Mina barn har också varit ledsna, men jag tror de tillhörde kategorin som vande sig ganska fort. I alla fall upplevde JAG det så. Alltså är jag också TACKSAM för att de vuxna som då tog hand om mina barn, gjorde ett bra jobb så att även jag kände mig trygg. Att lämna sina egna barn till främlingar för att åka iväg och ta hand om andras barn, det är inte helt enkelt för samvetet hos en småbarnsmamma. Ibland kändes det helt fel, men eftersom mina pojkar trivts på förskolan och haft trygga och goa vuxna runt sig hela dagarna så gjorde det saken enklare.

Imorgon har jag avverkat två arbetsveckor efter semestern. Tiden och dagarna rusar iväg och än så länge har vi bara en liten barngrupp. Jag vet att det kommer tuffare dagar senare i höst, då det är stressigt att hinna med allt man vill, med en barngrupp med 17 barn. Dagar då det känns lite tyngre än det gör just nu. Då ska jag gå tillbaka och läsa detta inlägget och påminna mig själv om hur TACKSAM jag är för att just jag är en av de som fått förtroendet att ta hand om de andra föräldrarnas dyrbaraste... Och jag ska lova mig själv en sak: OM den dagen kommer då jag inte känner samma glädje för jobbet, eller om jag inte längre känner denna TACKSAMHET, då är det dags att göra något annat. Alla barn i förskolan förtjänar att tas omhand av vuxna som VILL vara där de är. Och det vill jag verkligen! Och för det är jag också TACKSAM!!!

TACK TACK!