Hemma igen

Undersökt, stucken, medicinerad och hemskickad. Skönt att inte behöva stanna på sjukhuset. Kom in ganska snabbt men väl inne på ett rum fick jag klara mig själv i 3 timmar, börja nästan tro att de glömt bort mig, men jag sov gott trots en hård brits och när jag vaknade kändes det lite bättre. Doktorn på akuten var påläst och tog även kontakt med min specialistkirurg så efter prover där CRP var något förhöjd, var vi överens om att jag kunde åka hem och ta antibiotika hemma. Men bara om jag lovade att komma tillbaka om det blir värre eller inte går över. Hann precis med en buss hem och pojkarna som var hemma med morfar blev jätteglada över att jag inte behövde bli inlagd. Tack snälla pappa för allt du hjälpt till med!

Nu är jag helt slut och kommer nog tillbringa resten av kvällen i horisontalläge...Zzzzzzz......