Nu är skola och jobb igång igen och jag måste säga att det känns väldigt skönt. Jag trivs kanon på jobbet och det känns just nu helt lagom med 50%. Då hinner och orkar jag även med att träna lite, lägga tid på att äta ordentligt och när barnen kommer hit igen på söndag så har jag ork och tid för dem. Idag var jag med Felix på simskola och det var mysigt att få träffa honom även om simskolan inte är någon större hit... Han blir fort trött och blir då ledsen och vill inte mer. Tror att han kan det nödvändigaste redan och sen blir det mer simskola med skolan, så vi får se hur det blir framöver.
I måndags var jag på Previa på rehabmöte med alla inblandade från jobb, försäkringskassa och Previa. Allt gick bra och alla var överens om att jag bör jobba 50% ett par månader innan jag tänker på att öka på med arbetsträning. Känns skönt att ha stödet från alla håll. Samtidigt känner jag att jag är mycket mer "på G" på jobbet nu, har mer ork att engagera mig och det är underbara barn att arbeta med!
Jag blev uppringd av Kirurg-sköterskan i måndags också och hon lovade att min doktor ska titta på bilderna från MRCP imorgon, torsdag, och sen ska han höra av sig. Efter det får jag väl se om vår rehab-planering håller eller om det krävs ytterligare operationer. Nu har jag faktiskt (peppar, peppar) inte haft några större problem med magen på ett par veckor, men det kanske jag inte vågar säga.
Just nu är det andra saker som upptar mesta tanketiden och det är min farmor. Min kära goa älskade lilla farmor som ligger på sjukhuset och bara blir sämre och sämre. Jag hälsade på henne förra söndagen och det är jag jätteglad för, men tyvärr är hon mycket sämre nu än då. Jag önskar det kunde ske något mirakel men det är nog tyvärr försent...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar