Den här dagen...

Idag är ingen vanlig dag - idag är det Melkers 2-årsdag!!! Grattis igen lillplutten!

Sov uselt i natt trots att jag var så trött igår kväll. Värdelöst att först inte kunna somna och sen vakna av att Felix ropar och sen inte kunna somna om, och till sist vakna igen 1 tim före klockan ringde... Sammanhängande sömn blev nog 3-4 timmar...

Att Felix väcker mig i stort sett varje natt börjar kännas...Han är snart 8 år och det har alltid varit oroliga nätter för honom. Minns det redan när han var bebis...sen var det nog lite lugnt nåt år men ända sedan vi skildes så har han sovit oroligt - i alla fall hemma hos mig. Nattskräcken som han led av tidigare tycker jag har blivit bättre. Började ge honom Omega 3 i våras och jag tycker det har hjälpt både på nattskräcken och hans humörsvängningar. Men oavsett det så vaknar han nästan varje natt, minst en gång...och då kallar han på mig...ibland ledsen och ibland bara för att han vill ha dricka eller komma in till mig...såklart påverkas min nattsömn massor av detta även om jag för det mesta somnar om snabbt igen...

Men idag var jag vråltrött! Har dessutom mått illa lite igår och sen hela dagen idag...undrar just om det är förskole-baciller eller min "vanliga" mage... Skulle nog inte skrivit igår att jag var frisk och kry...hehe...

För övrigt har det varit en bra LCHF-dag:

Frukost: En smoothie gjord av Turkisk yoghurt, vispgrädde, mjölk, hallon, blåbär och björnbär.

Mellanmål: Ett finncrisp med tjockt lager brieost på och en kopp te.

Lunch: Stekt falukorv med stuvade grönsaker och vitkålssallad.

Mellanmål: Lågkolhydratmacka med tjock skiva ost, lite mörk choklad

Kvällsmat: Två osötade rågskivor med kokt ägg och löksill, lite majonnäs och te!

Felix har idag åkt till sin pappa, medan Max myser här hemma med mig efter sin träning. Under tiden fixade jag lite här hemma med nya blommor och skulle då ner och hitta krukor i källaren. Tänkte passa på att sätta ner lite sommarsaker som vi inte behöver mer just nu och hittade då Felix krabbfiskesaker på balkongen. Där stod en hink och en håv...trodde jag...när jag tog upp hinken slog en kraftig stank emot mig...i hinken låg en boll, ett par "sim-muskler" och därunder en plastpåse...med en kvarglömd RÄKA! ÖRK fy fasen vad det luktade!!! Det var bara att samla ihop alltihop och slänga i soptunnan!!! Vi räknar med att köpa ny håv och krabbfiskesaker nästa år - jag LOVAR Felix!!!

Frisk & kry...

...har jag varit länge nu! Underbart! Hela juli och augusti har jag varit frisk och ni anar inte hur skönt det känns! Ja, jag vet att jag inte ska säga för mycket eftersom det har ändrats fort förut, men nu är jag i alla fall glad för att det varit så bra så länge.

Mina behandlingar hos min (nästan) osteopat tror jag har hjälpt till... hoppas det!

Dock har mitt liv inte varit så sunt över sommaren - jag har helt enkelt njutit och unnat mig att äta och dricka precis det jag önskat... Men tyvärr funkar inte min kropp som jag skulle önska...sötsuget kommer som ett brev på posten så fort jag släpper på tyglarna...så "alla" de kilo jag gick ner från september och fram förra året, de är tyvärr tillbaka... jag klarar alltså inte att unna mig "lite"...tyvärr...

Så...(och eftersom jag skriver det här så känner jag mig extra motiverad/tvungen...) nu har jag dammat av LCHF-kunskaperna och böckerna igen och tänkte starta på nytt imorgon. Jag måste komma tillrätta med sötsuget jag får efter att ha ätit för mycket kolhydrater och annat sött. På jobb är det inte helt enkelt eftersom vi äter med barnen och inte kan styra själv vad det är för mat. Dessutom har vi en ny kokerska som lagar UNDERBAR mat! Men jag ska förändra det jag kan och har som mål att hitta tillbaka till samma motivation och form som förra hösten.

Så nu vet ni det...och kan kolla mig lite...dock måste man "unna" sig lite emellanåt...men det är skillnad på det och att frossa....vilket jag varit bra på i sommar... :-)

Önska mig lycka till - det gör i alla fall jag själv! Lycka till!! Tack tack!!!

Så glad man kan bli!

Som jag flera gånger påtalat den senaste tiden, så trivs jag mycket bra med mitt jobb! Att vilja vara där och göra det bästa av våra förutsättningar känns självklart!

I veckan fick vi bekräftelse på att det uppskattas!

Mitt under lunchen i fredags kom ett blomsterbud med en blombukett till mig och mina kollegor, som tack för något vi gjort...och barnet vars förälder skickat blomman, har inte ens börjat än...

Sånt värmer verkligen och gör att man gärna fortsätter vara tillmötesgående!

Detta kommer man förhoppningsvis att minnas länge och framförallt längre än sådant som man kanske inte tycker är lika kul.

Men för det mesta får vi mycket uppskattning för det vi gör och det känns bara så kul!

Helgen är över och jag ser framemot en ny jobbvecka!

Helgen har jag dock njutit av i ganska lugn takt. Lite fredagsmys med barnen och en kollega/vän i fredags, lite shopping till barnen igår, samt 2 årskalas hos lille Melker idag!

Henrik har tyvärr "svikit" oss denna helg, eftersom han spelat golf med grabbarna på Bornholm... Men det e klart att pågen måste få leka av sig lite emellanåt ;-) haha...

Hoppas ni mina kära läsare har haft en skön helg och att ni alla får en bra vecka!

See you!!!

En tanke till mormor...

Idag är det 5 år sedan min mormor Svea somnade in.

Nästan 97 år gammal hade hon ett långt liv bakom sig. Tyvärr har inte mina barn så mycket minne av henne, och några digitala bilder har jag inte heller...

Men vi minns dig ändå mormor!!!

En varm tanke till dig idag!

En onsdagskväll i krigszonen...

Det första som möter mig och andra som besöker mitt hem är som i de flesta hem, HALLEN!!!

Igår damp IKEA-katalogen efterlängtad ner på dörrmattan! Jag kastade mig över den för att få idéer, inspiration, HJÄLP!!!

Min hall ser ut som en krigszon!!!

Förvaringsutrymmena består av en klassisk hatthylla i nät i två plan. En skohylla i trä i två plan, som bara rymmer en bråkdel av alla skor. En smal byrå med 5 lådor där vi tre boende har vars en låda för mössor, vantar etc, samt två lådor för diverse.

Inklämt i hörnan står två plasttunnor/korgar med div. uteleksaker såsom bollar, bollar, bollar, bollar, bollar, rullskridskor, hinkar, spadar, bollar, bollar, koner, rep, brännbollsrack, bandyklubbor, gåstavar m.m. I en annan hörna står ett set med golfklubbor som Felix fått ärva och använt en gång!

Ovanpå detta samlas under skolåret ett antal skolväskor, gympapåsar, träningsväskor, kassar med regnkläder, mina handväskor m.m. Och då har vi ändå inte kommit till vinterkläderna än...

Finns det någon som minns mitt smått desperata inlägg tidigare i vår/sommar om min oförmåga att "piffa till" vardagsrummet??? Den oförmågan är om möjligt ännu större när det gäller att organisera förvaringsutrymmen. I min 91 kvm stora lägenhet finns en pytteliten garderob (kallad linneskåp på ritningen) där Max förvarar alla sina liggande kläder. Där får också plats en liten del handdukar. I Felix rum finns en byrå med alla hans kläder utom lite skjortor. I mitt sovrum finns även en byrå som rymmer lakan, sov- och träningskläder, underkläder, samt lite diverse småsaker.

Utöver detta finns EN klädkammare till allt annat, alltså inte en enda garderob i något av sovrummen.

Förstår ni varför så mycket samlas i hallen???

SNÄLLA, finns det någon av er som har en supersmart idé på hur man ska utnyttja "hallen" bättre??? Har funderat på klädskåp eller garderob, men gästtoadörren är i vägen. Senaste förslaget är att sätta upp en stång med ett snytt tygdraperi i öppningen mellan entréhallen och den lilla vinkeln där gästtoa och hatthyllor m.m. samsas.

Men problemet med förvaringen kvarstår ändå hur jag än tänker.

Jag är smått desperat!!! Tar tacksamt emot ALLA förslag!!! Hoppas på många!

Titta själv på bilderna nedan så förstår ni mig...tror jag...

Släkten samlad!

I lördags var det dags för släkten Eriksson att samlas för en förhoppningsvis återkommande släktträff. När vi fortfarande hade vår farmor Anna i livet så träffades många av oss hemma hos henne när hon fyllde år, men så är det tyvärr inte längre. Istället träffades vi i Drottningen och det kan man säga var för farmor och farfars skull!

Av 52 personer som tillhör släkten på något vis (dvs min pappa och hans syskon samt alla respektive, barn, barnbarn osv...) så kunde 41 komma och vara med! Bra jobbat!

Bilderna kommer från min kamera samt från syrrans blogg, så därför är de i blandad ordning:

Lagindelning: Fem lag med såklart en coach i varje, bestående av pappa och hans fyra syskon.

Brännboll - här är Max på språng

Under tipsrundan hittade Melker (min systerson) sin nästkusin Ebba och sen släppte han inte taget. Gulligt va?

Samling och inräkning av alla. Sen begav vi oss till gröningen för 5-kamp, brännboll och tipsrunda.

Men naturligtvis fick vi börja med fika!

På kvällen samlades vi inne i festlokalen där vi hade knytkalas, prisutdelning och allmänt trevligt!

Melker fortsatte jaga Ebba...

...och till sist vågade han sig på en puss...

Vinnande laget: Nisse, Iréne, Linus, Jörgen, Eddie, coach Kenneth, Tina & Melker.

Sen bjöd jag Melker på gräddbulle...som tur är efter han hade pussat Ebba....

MUMS!

Tack alla som deltog för en jättetrevlig eftermiddag och kväll!!!

Hoppas detta blir en återkommande tradition!

Tacksamheten fortsätter!

Man får inte glömma att vara TACKSAM över sina vänner!!!

Ikväll har jag tillbringat en skön och kul fredagkväll men några sådana!!! Att träffas i all enkelhet, äta och dricka gott, flabba en massa och skratta ännu mer, det är en nyttig medicin för både kropp och själ!

Tack Anne, Sanna och Jill för en härlig kväll!

Och alla ni andra för att ni finns i mitt liv, på ett eller annat vis!

Godnatt och sov så gott! Det ska jag!!!

Tacksam!!!

Emellanåt behöver man påminna sig själv över allt det finns som man bör vara TACKSAM för!!!

Först och främst är jag TACKSAM för all positiv respons jag fått för mitt förra inlägg. Både via kommentarer här och på Facebook, i verkliga livet och via hälsningar, t.o.m. från människor jag inte känner... Då är det ännu roligare att fortsätta skriva!!! Jag har i alla fall inga planer på att sluta!

Allramest just nu är jag TACKSAM för att jag haft några riktigt bra dagar då jag mått riktigt BRA! Har inte haft någon känning i magen sedan förra veckan. Har orkat mycket mer denna vecka och varit både på stavgångsrunda med mamma och ett pass på gymet. Skönt att passa på när jag mår bra!

TACKSAM så in i bomben är jag också över att ha ett arbete som jag älskar! Nu i inskolningstider blir det så påtagligt! Jag jobbar som ni kanske vet på en småbarnsavdelning och under augusti och september ska vi inskola NIO nya småttingar som är 1-1½ år gamla. Snacka om att det är en viktig uppgift! Föräldrarna är med flera timmar de första tre dagarna men fjärde dagen är det dags för dem att gå ifrån sin allra dyrbaraste lilla skatt och lämna dem till OSS! Tänk att ha ett arbete där man får ett sådant förtroende! Det är jag så TACKSAM för!
När den lilla 1-åringen står vid ytterdörren där mamma eller pappa precis gått ut, undrar vad som hände och kanske (eller ganska ofta) är alldeles förtvivlat ledsen, då skär det i mitt hjärta. Då gäller det att koppla in all charm och proffsighet som går för att göra detta lilla liv så trygg det bara går. Ibland går det fort, ibland tar det lång tid. Men betalningen kommer. När det lilla barnet lägger huvudet mot min axel när jag lyfter upp det, när jag får ett leende första gången, när de somnar tryggt på den lilla madrassen tillsammans med alla sina nya, men främmande, kompisar....DÅ är jag TACKSAM att få vara en del av detta!

TACKSAM är jag såklart över att ha fått vara en del av detta tillsammans med mina EGNA BARN! Jag har själv varit den där föräldern som lämnat det dyrbaraste jag har till andra, främmande människor. Mina barn har också varit ledsna, men jag tror de tillhörde kategorin som vande sig ganska fort. I alla fall upplevde JAG det så. Alltså är jag också TACKSAM för att de vuxna som då tog hand om mina barn, gjorde ett bra jobb så att även jag kände mig trygg. Att lämna sina egna barn till främlingar för att åka iväg och ta hand om andras barn, det är inte helt enkelt för samvetet hos en småbarnsmamma. Ibland kändes det helt fel, men eftersom mina pojkar trivts på förskolan och haft trygga och goa vuxna runt sig hela dagarna så gjorde det saken enklare.

Imorgon har jag avverkat två arbetsveckor efter semestern. Tiden och dagarna rusar iväg och än så länge har vi bara en liten barngrupp. Jag vet att det kommer tuffare dagar senare i höst, då det är stressigt att hinna med allt man vill, med en barngrupp med 17 barn. Dagar då det känns lite tyngre än det gör just nu. Då ska jag gå tillbaka och läsa detta inlägget och påminna mig själv om hur TACKSAM jag är för att just jag är en av de som fått förtroendet att ta hand om de andra föräldrarnas dyrbaraste... Och jag ska lova mig själv en sak: OM den dagen kommer då jag inte känner samma glädje för jobbet, eller om jag inte längre känner denna TACKSAMHET, då är det dags att göra något annat. Alla barn i förskolan förtjänar att tas omhand av vuxna som VILL vara där de är. Och det vill jag verkligen! Och för det är jag också TACKSAM!!!

TACK TACK!

En (ensamstående) mammas bekännelse...

...och funderingar...

Mina barn är de allra bästa, mest underbara, söta, fantastiska, goaste varelser som finns på denna jord! De väcker de allra starkaste känslor som finns, jag älskar dem över allt annat på jorden och jag skulle göra precis vad som helst för dem! Ganska självklara ord eller hur?

Ändå...lika starka känslor som de väcker på detta hållet, lika mycket känslor kan de väcka på andra hållet...oro, ilska, frustration.... Som när jag måste kalla fem gånger innan de stänger tv:n och kommer och äter. Eller när jag ber dem hjälpas åt att duka av bordet, medan jag går och duschar, men redan innan jag stängt dörren till badrummet så hör jag att slagsmålet är i full gång. Eller när de surar för att de har "ingenting" att göra, när jag varit hemsk och satt stopp för tv/dator/playstation...eller när jag är lika hemsk för att jag "tvingar" ut dem en tur på cykel när det är 25 grader och sommarlov! Eller när de faktiskt ger sig på och slår på mig när deras ilska måste ut någonstans... Listan kan göras lång...

Läste idag en artikel i HD som handlade just om ILSKA. Summan var att det är viktigt att vi får ut vår ilska någonstans och att män är bättre på detta än vi kvinnor. Kvinnor blir istället lättare deprimerade och ledsna. Någon som är förvånad??? Artikeln fick mig att fundera...VAR släpper jag ut min ilska??? Och VAD väcker min ilska???
På jobbet? Nä där tror jag att jag är hyfsat kontrollerad, blir sällan riktigt arg där. Och när jag väl blir det så reagerar både barn och kollegor...det har jag förstått...
I min relation? Nja, inte lika mycket nuförtiden som förr...tror jag är ganska kontrollerad där också och just nu har vi kommit så långt att vi kan tala om för varann vad som ibland irriterar den andre...i alla fall litegrann :-)
Bland mina vänner? Nä, där tror jag inte heller att jag blir arg. Har oftast ingen anledning. Tror att jag rensat bort de människor som eventuellt kunnat göra mig ilsken.
Likadant med min familj (d.v.s. föräldrar och syskon) - där har jag heller ingen anledning att bli förbannad.
Så vad återstår?
Hemma i mitt hem tillsammans med mina barn, är nog tyvärr det ställe där jag får mest utlopp för min ilska. DET KÄNNS JU INTE SÅ BRA ATT INSE. Samtidigt är det nog ganska naturligt...det som väcker de starkaste känslorna är såklart de människor som man har allra närmst och de man älskar över allt annat på jorden och skulle göra vad som helst för, dessa små (???) liven är också de som gör mig mest arg. Gör detta mig till en sämre människa, mamma eller person??? Jag tror inte det. Jag tror jag är ganska medveten om mina tillkortakommande, men tyvärr inte alltid medveten om vad jag ska göra åt dem. Att man som förälder tappar tålamodet efter massvis med tjat, konflikter och bråk, är det inte ganska naturligt???

Att syskon bråkar och driver sina föräldrar till vansinne är väl också helt naturligt, det hör jag ofta folk säga. Så är det ju, själv minns jag hur jag kastade en gaffel efter storebrorsan som kunde konsten att provocera mig, eller när jag drämde hans stora dekorerade pepparkakshjärta i huvudet på honom...syskonkärlek kallas det visst... Inget jag vill vara utan! Jag har alltid varit tacksam för att jag har syskon, och att vi har en bra relation! Att mina barn bråkar är lika naturligt och ändå så jädrans frustrerande! I alla dessa konflikt- och tjatsituationer känner jag verkligen av vad ordet ensamstående betyder... Då står jag där ensam, i just den situationen, och ska försöka reda ut något syskonen emellan och de är alltid TVÅ. Eller så är det en situation med ett av barnen som JAG måste reda ut och det andra barnet måste då stå till sidan... Jag är alltid EN(sam). Jag har många människor runt omkring mig som jag känner stöd från, men i just de precisa situationerna är jag EN(sam). OJ vad jag då önskar att vi var TVÅ vuxna som kunde hjälpas åt. Det är en jädrans skillnad...när man är TVÅ kan man ta ett snack med vars ett barn. När man är TVÅ kan man ibland få nog och säga till den andre att "Nu orkar jag inte, nu får du ta över". Som EN(sam) ska man både hinna och orka ta konflikterna, fixa det praktiska och EN(sam) ha koll på allt som behöver fixas i ett hem. Och inte minst vara lyhörd för när barnen behöver en extra stund, när de behöver ett lyssnande öra, en tröstande famn och ett uppmuntrande ord. Det gäller såklart även i "HELA" familjer, men då kan man förhoppningsvis fördela det mellan två vuxna (precis som städ, tvätt, matlagning....) När jag har sådana tankar önskar jag hjärtligt att det fanns TVÅ vuxna här hemma.

Det är som Askungen säger om "en bal på slottet"...det kan vara urtrist, tråkigt......och alldeles, alldeles underbart!!! Oavsett hur barnen bråkar, tråkar, surar och slås, så är de alltid

MINA UNDERBARA ÄLSKADE BARN!!!

Det som är jobbigt glöms snabbt bort när en snart 8-åring kommer med en liten handskriven lapp med "fårlåt" på...eller när en pubertal nästantonåring i förbifarten slänger armarna om halsen på sin "pinsamma" mamma, trots att jag nästan inte får krama honom godnatt längre på kvällarna. Eller när de skrattar åt mina skämt (jo då det händer någon enstaka gång) och säger "du e rolig mamma"... Eller när de behöver vara nära för att det åskar eller de har drömt något otäckt...eller när deras mamma hjälper till att sätta upp fotbollsplanscher på väggarna där de inte når...eller när det bubblar ur dem när de har något att rapportera från någon "superviktig" fotbollsmatch och de faktiskt märker att deras mamma lyssnar!

Att vara MAMMA är det bästa som har hänt mig och jag älskar mina barn över allt annat på jorden!!! Men vem har sagt att det ska vara lätt att vara förälder??? Men det är i alla fall lätt som en plätt att ÄLSKA MINA BARN!!!

Vad tiden går fort...

...tyckte nyss det var måndagmorgon och imorgon är det redan fredag!!!

Jobbveckan har gått bra, väldigt få barn så det har varit mycket lugnt, även om det är en hel del som ska ställas iordning och fixas inför terminstarten.

Tyvärr har jag inte mått så bra i magen de senaste dagarna. Knepigt att det sätter igång precis när jag börjar jobba, men en gissning är att det bl.a. beror på ansträngningen det innebär att bära och lyfta. Kan ibland känna det bara jag bär en matkasse från bilen och hem. Har fått stoppa i mig lite mer mediciner igen, men om det bara hjälper så är det okej.

Omställningen från semester med total avkoppling till jobb med tidiga morgnar har satt sina spår. Har varit väldigt trött på dagar och kvällar, men det kommer man snart in igen. Nu kallar i alla fall sängen eftersom jag öppnar imorgon. Barnen ska sova ut hemma själv och sen cykla till mormor o morfar. Mysigt för dem!

Första arbetsdagen...

...gick jättebra! Kul att vara tillbaka och träffa de barn och kollegor som var där. En liten nykomling i gänget också, alltid mysigt med de små pluttisarna! Ny kokerska också som lagade fantastisk god kyckling med currysås idag. Mmm...det går ingen nöd på oss där inte...

Har fixat lite här hemma på hyllorna i vardagsrummet...kan inte riktigt bestämma mig vad jag ska ha där, men har satt upp lite goa foto på pojkarna när de var små framför allt! Kul att se och påminnas...får ta lite i taget tills jag är nöjd med detaljerna.

Imorgon kommer Felix hem efter en kort visit hos Lars. Fritids & fotbollsträningen började idag så han är nog lagom trött när jag hämtar honom imorgon :-)

Nu blir det lite jordgubbar och champagne...ja i te-smak alltså... Semestern är faktiskt slut :-)

Fyra underbara veckor är till ända...

...men jag kan inte vara annat än nöjd! Jag har haft en alldeles underbar semester och idag när jag sammanfattar den så är nog det bästa med alltihopa att jag fått vara frisk!!! För utan det hade jag inte kunnat njuta av allt annat jag gjort och av alla sköna lediga stunder.

Att börja jobba imorgon känns helt okej. Jag tycker alltid det känns spännande att komma igång med lite nystart på höstterminen. Jag börjar imorgon med inskolning direkt av ett nytt barn, sen rullar det på och innan september är slut ska vi förhoppningsvis har klarat av att inskola 9 nya småttingar. Dessutom blir det lite nytt arbetslag från denna terminen och det blir också spännande! Förutom det får vi en ny kokerska imorgon och senare i höst en ny chef. Dessutom ska jag börja läsa på halvfart från oktober till och med mars, så det är mycket nytt att se framemot.

Felix börjar på fritids igen imorgon, men är hos sin pappa till tisdag då han kommer hit igen. Max kommer på onsdag men är ju ledig två veckor till. Alltid en utmaning att återgå till normala rutiner, men när man väl kommit in i det brukar det kännas skönt!

Nu är jag nyss hemkommen efter en helg i Simrishamn. Bl.a. var det släktträff med Henriks mammas släkt i lördags, vilket var jättetrevligt. Även idag har vi träffat hans föräldrar och syster med familj. Kul att hinna med alltihop.

Just nu regnar det från en helgrå himmel och sommaren känns långt borta. Men trots jobbstart imorgon och regn ute så vägrar jag tro att sommaren är över. Lovar att njuta av den ett bra tag till!!!

Gissar att det är fler än jag som börjar jobba imorgon, eller som kanske redan är igång. Både er och de som fortfarande är lediga, önskar jag en skön fortsättning på augusti!!!

Var rädda om er!
Kram!!!

Semesterrapport!

Vecka 28:

Äntligen semester!

Barnen hade sin sista semestervecka med Lars så jag och Henrik tillbringade vår första vecka i Simrishamn med omnejd, men det har jag ju skrivit om tidigare.

På en liten mysig innergård finns "Makalösa Trädgårdar", där fanns den här skylten uppsatt och så har jag försökt leva under mina semesterveckor:

En av dagarna kom mina föräldrar på besök och Henrik visade dem det bästa av sin hemstad!


Vecka 29:

Semestern fortsatte på hemmaplan och nu hade barnen kommit hem - äntligen!
Det bjöds på Karneval i stan redan på helgen och ett par dagar in i veckan var det fortfarande högsommarvärme. Vi tillbringade ett par sköna dagar på stranden och en av dagarna körde vi bara hem om och packade om för att sen cykla tillbaka och grilla och äta kvällsmaten på stranden tillsammans med goda vänner!

Felix passade på att kvällsdoppa sig i solnedgången:
Max kom direkt från fotbollsträningen. Dags att träna några gånger igen efter uppehållet. Snart dags för cup i Danmark!

Vecka 30:

Så var det då äntligen dags att packa ihop för avresa till Danmark! Redan på söndag åkte Max och hans lag iväg till Ishöj, strax söder om Köpenhamn. BBK-bussarna packades fulla av förväntansfulla killar och en massa väskor!

På tisdagen kom vi efter... Jag, Felix och Henrik lastade bilen full med tält, sovsäckar, madrasser och allt annat som kan behövas i campinglivet. Jo det mesta av vikt hade vi nog lyckats packa med oss, faktiskt!

Vi begav oss över bron och direkt till Ishöj sportscenter där vi hann se tisdagens match. Redan på måndagen hade de mött engelsmän och ryssar. En vinst och en förlust. Nu var det dags för tjecker. Spännande med internationellt motstånd!

Men efter vår tidiga resa var vi såklart först frukostsugna!

Uppladdning inför match:

Lite sår att plåstra om...

...och lite tips från coachen!

Velim från Tjeckien och våra BBK-killar ställer upp för start. Max är den långe målvakten i orange tröja!

Kanske inte några pressfoto precis men dock...

Matchen slutade med vinst för våra killar med 1-0!

Sen var det dags att leta upp en lämplig camping, vilket blev i Köge, ca två mil söderut. Felix var ivrig att få resa tält direkt, men först fick vi käka lite lunch och vänta ut en kort skur som kom precis när vi parkerat på vår plats.

Sen så!!! Felix och Henrik klarade detta perfekt! Och när jag inte höll i kameran så hjälpte faktiskt jag också till!

Framåt seneftermiddagen längtade i alla fall pojkarna efter ett dopp! Vår camping låg nära stranden så vi gav oss iväg...

Vid stranden hittade vi dock denna besynnerliga skylt - en skylt som vi skulle behöva hjälp att tolka... Vad tusan är "hestehuller", tänkte vi...

....och eftersom jag inte kunde Googla det där och då, så avstod jag från badet ;-)

Dock stannade jag på stranden och föreviga pojkarnas bad...

...samt vår underbara utsikt norrut...

...nå ja...söderut var det en fin strand och f.a. var det varmt i vattnet...om det sen berodde på vädret eller industrihamnen...det låter vi vara osagt...

Tillbaka efter badet var vi hungriga och jag gjorde världens längsta men ändå kortaste shoppingrunda... Ni som känner mig vet också att mitt lokalsinne har mer att önska... Jag frågade campingvärdinnan efter vägen till närmsta mataffär...hon visade på en karta och jag körde...totalt körde jag nog 2-3 km innan jag hittade affären som låg några hundra meter från campingen... Ja ja, så fick jag sett lite mer av Köge i alla fall :-)

Och under tiden hann Henrik få perfekt glöd på grillen!

Molnen såg lite hotfulla ut, men maten smakade underbart! Skam vore det annars efter den rundan...

Sen blev det avkopplande campingmys hela kvällen. Pojkarna uppfann eget tennisnät och jag tittade roat på!

Frisk luft och aktivitet gjorde att vi sen somnade gott i tältet när mörkret lagt sig.

På onsdagen var det tidig uppgång eftersom första matchen var redan kl.8. Tre matcher stod på programmet så mellan matcherna hann vi bl.a. vara på Ishöj strand som var alldeles fantastisk. Den kan verkligen rekommenderas. Där hann vi slappa, sola och bada ett par timmar. Såå skönt!

Felix skulle först göra en flaskpost men kom på att det var svårt att kasta i den från stranden...lättare att fylla och tömma den på sand...

Henrik somnade gott på stranden och jag njöt av sol och bok!

Kvällen bjöd på grillning igen och lite fotbollsspel och mys.

När vi vaknade på torsdagen var det dags att packa ihop, men först en mysig frukost!

Hemma hos mina föräldrar hade vi lånat min mormor och morfars gamla campingbord från 60-talet. Intakt och väldigt praktiskt! Något som också var väldigt praktiskt var att vi fick ha bilen vid tältet! Var skulle vi annars ha alla saker...?

Ett nytt semesterpåhitt från morbror Richard! Nutella på mackan!!! Farligt gott, men oj så onyttigt... Dealen blev att bara ha det på semestern och när denna burken är slut köps det inte mer! (...kanske en annan semester...)

Allt som allt var vi jättenöjda med Danmarksturen!

BBK med Max i målet var också nöjda, de gick till A-slutspel och slutade till sist på en 8:e plats av totalt 17 lag! Bra kämpat grabbar!

Men sen var det skönt att komma hem till sin egen säng!

Vecka 31:

En shoppingtur resulterade i att vi fick en egen husclown!

Visst är han söt???!!!

Idag fick vi släktbesök! Min kusin Veronica och hennes 4-åriga dotter Ismone från Varberg, hälsade på tillsammans med sina föräldrar Jan och Ann-Marie. Inte så ofta vi ses så det var jättekul!

Här försöker Felix lära morbror Jan att spela Wii...

Ikväll avslutade vi med en middag som är det somrigaste och godaste: Matjessill, potatis, ägg...

...och naturligtvis tillsammans med mina allra bästaste pojkar!!!

Den allra bästaste mannen har tyvärr fått börja jobba idag...själv har jag denna veckan ledig också sen är det dags att börja ställa väckarklockan....

Hoppas alla ni som läser har det lika bra som jag!